Coop-kraschen och vikten av mångfald
Lena Bjärskog, Ekonomihistorisk debattör
Mångfald = stabilitet.
Effektiviseringar = sårbarhet.
Effektiviseringar kan vara bra. Det har vi många exempel på. Men det går inte att driva effektiviseringar för hårt, då rasar för mycket vid en störning. Tyvärr kräver vårt ekonomiska system ständiga effektiviseringar för ökad lönsamhet, även på bekostnad av stabiliteten. Vid Coop-kraschen i fredags slutade betalkort att fungera, men kontanter och Coops egen betal-app fungerade. Ändå har många butiker stängts. Är det ok? Kanske. Eller så visar det att vi behöver mångfald - även inom ekonomin. Detta innebär till exempel ett brett utbud av betalningslösningar, inklusive kontanter.
Just nu pågår en utredning om Statens roll på betalningsmarknaden. Många har reagerat på att utredningen leds av Anna Kinberg Batra, vars parti vill begränsa statens roll i det mesta. Vi får hoppas att det inte påverkar vetenskapligheten i utredningen. Helhetssyn blir allt viktigare inför framtiden, och vi behöver kunna sammanväga både kända och okända variabler.
Personligen tycker jag att statens roll på betalningsmarknaden varken ska vara allsmäktig eller monopolistisk. Det är inte mångfald.
Men total privatisering betyder inte heller mångfald, om alla företag måste jobba utifrån premissen ökad lönsamhet. Om företagen dessutom jobbar med samhällsbärande tjänster - som vård, skola eller livsmedel - kan deras intressen och behov då ställas emot medborgarnas.
Under hela covid-krisen har den här sortens svagheter blottats. Sveriges (och många andra länders) beroende av Kina för produktion visade hur extrema effektiviseringar lett till sårbarhet. Vår dåliga lagerhållning gjorde oss också sårbara, liksom vårt beroende av tillväxt, som slog mot ekonomin. Vi har även nyligen upplevt globala störningar av att ett enda skepp fastnat i en kanal.
I slutändan drabbar många effektiviseringar också vår valfrihet. Kunder som vill betala med kontanter, eller inte vill betala via Klarna kan få svårt att genomföra många köp idag. Och hur många gånger har din telefon påmint dig om att installera ApplePay? De nya privata betaltjänsterna är ett laddat område eftersom de går fortsatt snabbt framåt. Visst har de bidragit med flera bra lösningar, men om vi bara kan välja dem - då är vi tillbaka i en monokultur, vilket varken är frihet eller stabilitet.
För när matbutiker stänger märker vi att våra betalningar inte är en tjänst som vilken som helst, utan snarare del av vår infrastruktur. Och vad brukar hända vid krascher och kriser av olika slag? Det vanliga är att vi vänder oss till staten.
Därför har vi konsumenter en del att lära anser jag. Som vanligt behöver vi ta ansvar för demokratin och läsa på om olika sidor av det samhälle vi röstar om vart fjärde år. Vill vi till exempel bli registrerade kunder med inloggningar överallt för att kunna göra en betalning? Och hur rimligt är det om vi aldrig vill bidra med tålamod, samarbete och skattepengar till den stat som vi så ofta gnäller på när krisen kommer? De är i nuläget den enda aktören som har möjligheten att verka utan vinstkrav - även på betalningsmarknaden.
Vi skulle behöva inse vikten av mångfald på många plan, kulturellt, strukturellt och lokalt. Inför klimatkrisen behöver vi också bli extremt mycket mer varsamma om mångfalden. Ekosystemens artrikedom bland grödor och djur ger oss den stabilitet våra liv bygger på. Även ekonomin behöver anpassas efter detta. För mycket effektivisering kommer inte ens vara effektiv om den drivs för hårt.